louiiseisaksson

Dagen vart inte som tänkt, jag försov mig! Vart skit grinig på folk i min omgivning eftersom jag hade verkligen behövt åka till skolan, men nu äre lite väl sent påkommet. Men nog om det.
Idag så blire hem till mig och hämta min plånbok, sedan vidare till gottsunda och betala vårat godis till ikväll sen hem och byta om och träffa Caroline, vi ska runt 20.00 till en vännina till mig, så kallad Rasmus och partaja lite, dock förfest sen vidare till Lurbo festen.. Får se hur det blir med det, men kvällen blir nog förmodligen rätt lyckad ändå. Med rätt sällskap så är det mesta crazy. Sen spenderas nog natten i bodarna, hemma hos ralle, om inte något annat planeras.. Med mig vet man aldrig, är sån jävla oplanerare så det finns inte. Säger jag en sak, så blir det alltid en annan plan, trots allt. haha, så fail ^^ Äsch nog med skitsnack, skriver när jag får tiden till det, sitter faktiskt just nu på engelska lektion. Hoppas ni får en trevlig kväll, puss och hej leverpastej

Alla har väl sina funderingar på livet antar jag.
varför man lever, vad det är till för nytta, vem som finns vid ens sida i svåra situationer osv.
jag ska inte säga att jag förstår hur folk har det,när dom har dåligt..men jag vet hur svårt det kan vara i vissa situationer, och det är i dessa tillfällen man behöver någon som finns där oavsett läge. Det är inte ofta det finns människor som står för sina små meningar "jag finns alltid för dig", det stämmer nästan aldrig. Det är i de svåra tillfällena det känns som att hela världens människor går emot en.  Men det är just i detta tillfälle det måste finnas ngn i bakrunden, även om man inte alltid orkar lyssna på alla problem en person har, så tycker jag åtminstone att man ska lyssna på vad ens vän har på hjärtat, det betyder så  mycket mer än vad man kanske tror.

Jag har haft mina upp och ned gångar som alla andra, men har dock vart med om en hel del.. hela mitt liv har jag vart uppväxt med press och ångest. Ni som känner mig väl, vet vad jag vart tvungen att handskas med. Men idag,efter allt som hänt så känner jag mig ändå ganska lycklig på insidan, trots att det är mycket som svider så är det ganska bra ändå. Hur jag känner över mig själv, har inte med någon annan att göra.. jag hoppas det inte går ut allt för mycket över er, men jag försöker. Jag har haft den här känslan hela mitt liv. Jag är inte nöjd med mig själv, svårare än så är det inte. Men just nu, känner jag mig svagare för mig själv än någonsin. Vad är det som är fel? varför nu? jag önskar det bara försvann. Men tack sophia, tack för att du försöker.. jag uppskattar det väldigt mycket mer än du tror, & för er andra deet kanske går ut över. förlåt, jag uppskattar eran omtanke med. Så som ni står vid min sida genom mitt liv, ska jag stå vid eran sida när ni verkligen behöver ett stöd för att orka.

nu ska jag åka hem till far min,ha det jätte bra. & puss på emil <3